Claudiiias

Jag vet att jag inte skrivit något alls på sistoned, men haft en hel del att tänka på.
Ibland känns det som om man har hela världen på ens axlar.. allt allting hänger på dig själv.. och man vill göra så mycket.. vet vad som måste göras och fixas men samtidigt.. orkar man bara inte ta tag i det!
Har vissa i min omgivning som ibland inte riktigt är på topp...
visst, vi har alla våra dåliga o bra dagar. Men ibland känns det som om man bara har dåliga dagar och dessa dagar blir till sämre dagar och sämre... och man tror inte man kommer kunna komma upp igen. Jag orkar inte med någon alls.. inte ens närmaste vänner. Man vill bara låsa in sig i ens rum o aldrig mer komma ut.. slippa tänka på alla bekymmer och bara sova bort allt. Vilket händer vissa dagar. Då man struntar i allt och bara sover och sover och sover....
Vad är det egentligen som händer ? Varför mår man så dåligt ibland?
Jag personligen kan känna ibland som om jag har världens sten på bröstet.. som bara tynger mig... har tom svårt att andas.. Det är sjukt... och ändå går man runt med detta o ingen som märker det.
Egenligen är det då man behöver någon som mest vid ens sida.. men tyvärr så stötter man bort alla.. exakt ALLA.. Man orkar inte sitta o förklara sig för någon.. om varför man beter sig si o så.. varför man gör si o så.. varför man nu mår så dåligt osv...
Men det gäller att bara tänka framåt.. o försöka ta tag en dag i taget.. tyvärr känns inte det alls så himla lätt just då.. men men tiden går det över och man kan börja le igen!
Enda jobbiga sen som är kvar är att behöva  förklara sig för alla man dragit sig undan för..

Jag vet nu allafall.. att det börjar se eller känns allafall så.. ljusare ut.. kan gråta lika mycket men ler en hel del mer än jag gjorde för ett tag sen...